Julia Wahlgren - Känslorna inför att lämna USA efter ett fantastiskt år

Känslorna inför att lämna USA efter ett fantastiskt år

Currently writing from the school computer so that's why this intro is in english, but I just realised that I've not posted my last entry for Explorius on my blog, so here it is. You can also read it on their website here.

Jag kan knappt förstå att det är mindre än två månader kvar tills jag lämnar lilla Conroe, Texas.

Staden på 60 000 personer som har varit mitt hem i ett år. Kan inte förstå att jag inte kommer åka den gamla gula skolbussen varenda dag. Kan inte förstå att jag inte kommer gå till samma sju klasser, varenda dag. Kan inte förstå att jag ska lämna mina vänner som betyder så himla mycket för mig. Men kan framför allt inte förstå att året jag drömde om så länge snart kommer ta slut.

Vill verkligen inte åka hem
Det slog mig förra veckan när vi hade en bankett för brottning. Mina kompisars föräldrar kom fram till mig och sa att det hade varit trevligt att jag hade lärt känna dem. Mina vänner sa hur mycket de kommer sakna mig, och min coach började prata om att lägga till mig på facebook när jag åker hem. Hela jag känner bara hur ont det gör i mig att veta att jag inte har mycket tid kvar.

Jag satt en morgon på skolbussen och reflekterade bara över alla minnen jag har skapat här, och så tänkte jag på en viss person av mina vänner som jag tror jag knappt kommer klara av att lämna - tårarna kommer rinna. Så jag satt där på bussen och kände bara hur klumpen i magen växte och hur jag verkligen inte ville åka hem.

Känslorna snurrar i kroppen
Samtidigt saknar jag min familj och Sverige så extremt mycket, och kan knappt vänta tills jag får krama om dem igen. Känslorna surrar verkligen i kroppen och det är svårt att veta vad man ska känna.

Det blir inte bättre av att det är nedräkningar i alla klassrum, eller hur folk pratar om graduation som om det är imorgon. Visst har jag haft ups and downs precis som alla andra, men det är ju som livet hemma. Jag har haft det bästa året i mitt liv och vill inte att det ska ta slut.

Man bygger upp ett liv under ett år
Det är verkligen som alla säger - man bygger upp ett liv under ett år som man sedan bara lämnar, och aldrig till fullo kommer få tillbaka. Det är det som är så sorgligt.

Det är ju dock i alla fall ett litet tag kvar, och det känns viktigare än någonsin att ta vara på den tiden och ha så kul som det bara går.

2016-05-17 - 18:56:03 Kommentarer (0)

Kategori: Studentreporter